Smörjmedel med nanopartikelförbättrade funktioner
Smörjoljor kan dra stor nytta av nanotillsatser, som hjälper till att minska friktion och slitage. Det är dock avgörande att nanotillsatser som nanopartiklar, grafenmonolager eller nanosfärer med kärnskal är jämnt och enkeldispergerade i smörjmedlet. Ultraljudsdispersion har visat sig vara en pålitlig och effektiv blandningsmetod, vilket ger homogen fördelning av nanopartiklar och förhindrar aggregering.
Hur dispergerar man nanotillsatser i smörjvätskor? – Med ultraljud!
Att använda nanotillsatser i smörjmedel anses vara en av de mest effektiva metoderna för att förbättra tribologiska egenskaper och minska friktion och slitage. En sådan tribologisk förbättring förbättrar i hög grad energibesparingen, utsläppsminskningen och minskar därmed miljöpåverkan.
Utmaningen med nanoförbättrade smörjmedel ligger i blandningen: Nanomaterial som nanopartiklar eller kristallin nanocellulosa kräver fokuserade blandare med hög skjuvning som sprider och separerar nanomaterialen enhetligt till enskilda partiklar. Genom att skapa unika energitäta fält har ultraljud med hjälp av ultraljudssonder med hög effekt visat sig vara överlägsen i nanomaterialbearbetning och är därmed den etablerade metoden för nanodispersioner.
Molseh et al. (2009) visade att dispersionsstabiliteten hos tre olika nanopartiklar (molybdendisulfid (MoS2), volframdisulfid (WS2) och hexagonal bornitrid (hBN)) i CIMFLO 20 med ultraljudsbehandling var bättre än den med mekanisk skakning och omrörning. Eftersom ultraljud kavitation skapar unika energitäta förhållanden, sond-typ ultraljud utmärker konventionella dispersionstekniker i effektivitet och effektivitet.
Nanopartiklarnas egenskaper som storlek, form och koncentration påverkar deras tribologiska egenskaper. Medan den ideala nanostorleken varierar beroende på materialet, visar de flesta nanopartiklar högsta funktionalitet i intervallet tio till hundra nanometer. Den idealiska koncentrationen av nanotillsatser i smörjolja ligger oftast mellan 0,1–5,0 %.
Oxidnanopartiklar som Al2O3, CuO eller ZnO används i stor utsträckning som nanopartiklar för att förbättra den tribologiska prestandan hos smörjmedel. Andra tillsatser inkluderar askfria tillsatser, joniska vätskor, boratestrar, oorganiska nanomaterial, nanostrukturer som härrör från kol som kolnanorör (CNT), grafit och grafen. Specifika tillsatser används för att förbättra specifika egenskaper hos smörjoljor. Till exempel innehåller slitageförebyggande smörjmedel tillsatser under extremt tryck som molybdendisulfid, grafit, svaveliserade olefiner och dialkylditiokarbamatkomplex eller slitagehämmande tillsatser som triarylfosfater och zinkdialkylditiofosfat.
Homogenisatorer av ultraljudssondtyp är pålitliga blandare och används för formulering av högpresterande smörjmedel. Känd som överlägsen när det gäller beredning av suspensioner i nanostorlek, är ultraljudsbehandling mycket effektiv för industriell tillverkning av smörjoljor.
- Förbättrad tribologisk prestanda
- Enhetlig inblandning av nanotillsatser
- vegetabiliska oljebaserade smörjmedel
- Förberedelse av tribofilm
- Formningsvätskor för plåt
- Nanofluider för förbättrad kylningseffektivitet
- joniska vätskor i vattenhaltigt eller oljebaserat smörjmedel
- Brotschande vätskor
Tillverkning av smörjmedel med nanotillsatser
För produktion av nanoförstärkta smörjoljor är adekvat nanomaterial och en kraftfull, effektiv dispersionsteknik avgörande. Utan tillförlitlig och långsiktigt stabil nanodispersion kan det inte tillverkas ett högpresterande smörjmedel.
Ultraljudsblandning och dispergering är en etablerad metod för produktion av högpresterande smörjmedel. Basoljan i smörjmedel är förstärkt med tillsatser som nanomaterial, polymerer, korrosionsinhibitorer, antioxidanter och andra fina aggregat. Ultraljudsskjuvkrafter är mycket effektiva för att ge en mycket fin partikelstorleksfördelning. Ultraljudskrafter (sonomekaniska) kan fräsa även primära partiklar och används för att funktionalisera partiklar, så att de resulterande nanopartiklarna erbjuder överlägsna egenskaper (t.ex. ytmodifiering, kärnskal-NP, dopade NP).
Ultraljudsblandare med hög skjuvning kan i hög grad hjälpa till att tillverka högpresterande smörjmedel effektivt!
Nya nanotillsatser i smörjoljor
Nya tillsatser i nanostorlek utvecklas för att ytterligare förbättra funktionaliteten och prestandan hos smörjoljor och fetter. Till exempel undersöks och testas nanokristaller av cellulosa (CNC) för formulering av gröna smörjmedel. Zakani et al. (2022) visade att – I jämförelse med osonikerade smörjsuspensioner – sonikerade CNC-smörjmedel kan minska COF (friktionskoefficient) och slitage med nästan 25 respektive 30%. Resultaten av denna studie tyder på att ultraljudsbehandling avsevärt kan förbättra smörjprestanda hos CNC vattenhaltiga suspensioner.
Högpresterande ultraljudsdispergeringsmedel för tillverkning av smörjmedel
När nanotillsatser används i industriella tillverkningsprocesser, t.ex. vid tillverkning av smörjoljor, är det avgörande att torra pulver (dvs. nanomaterial) homogent blandas till en flytande fas (smörjolja). Dispersion av nanopartiklar kräver en tillförlitlig och effektiv blandningsteknik, som använder tillräckligt med energi för att bryta agglomerat och frigöra egenskaperna hos partiklar i nanoskala. Ultraljudsapparater är välkända som kraftfulla och pålitliga dispergeringsmedel, därför används för att deagglomerera och distribuera olika material såsom aluminiumoxid, nanorör, grafen, mineraler och många andra material homogent i en flytande fas såsom mineraliska, syntetiska eller vegetabiliska oljor. Hielscher Ultrasonics designar, tillverkar och distribuerar högpresterande ultraljudsdispergeringsmedel för alla typer av homogeniserings- och deagglomerationsapplikationer.
Kontakta oss nu för att lära dig mer om ultraljudsdispersion av nanotillsatser i smörjmedel!
Tabellen nedan ger dig en indikation på den ungefärliga bearbetningskapaciteten hos våra ultraljudsapparater:
Batchvolym | Flöde | Rekommenderade enheter |
---|---|---|
1 till 500 ml | 10 till 200 ml/min | UP100H |
10 till 2000 ml | 20 till 400 ml/min | UP200Ht, UP400St |
0.1 till 20L | 0.2 till 4L/min | UIP2000hdT |
10 till 100L | 2 till 10L/min | UIP4000hdT |
15 till 150L | 3 till 15 l/min | UIP6000hdT |
N.A. | 10 till 100 L/min | UIP16000 |
N.A. | Större | kluster av UIP16000 |
Kontakta oss! / Fråga oss!
Fakta som är värda att veta
Vad är smörjmedel?
Det huvudsakliga användningsområdet för smörjmedel eller smörjoljor är att minska friktion och slitage från mekanisk kontakt samt värme. Beroende på deras användning och sammansättning delas smörjmedel in i motoroljor, transmissionsoljor, hydraulvätskor, växellådsoljor och industriella smörjmedel.
Därför används smörjmedel i stor utsträckning i motorfordon såväl som i industrimaskiner. För att ge god smörjning innehåller smörjoljor vanligtvis 90 % basolja (mestadels petroleumfraktioner, dvs. mineraloljor) och mindre än 10 % tillsatser. När mineraloljor undviks kan vegetabiliska oljor eller syntetiska vätskor som hydrerade polyolefiner, estrar, silikoner, fluorkarboner och många andra användas som alternativa basoljor. Det huvudsakliga användningsområdet för smörjmedel är att minska friktion och slitage från mekanisk kontakt samt att minska friktionsvärme och energiförluster. Därför används smörjmedel i stor utsträckning i motorfordon såväl som i industrimaskiner.
Antioxidativa ämnen som aminiska och fenoliska primära antioxidanter, naturliga syror, peroxidnedbrytare och pyraziner förlänger livscykeln för smörjmedel genom att öka oxidationsbeständigheten. Därmed skyddas basoljan mot värmenedbrytning eftersom termooxidativ nedbrytning sker i reducerad och fördröjd form.
Typer av smörjmedel
Flytande smörjmedel: Flytande smörjmedel är i allmänhet baserade på en typ av basolja. Till denna basolja tillsätts ofta andra ämnen för att förbättra funktionalitet och prestanda. Typiska tillsatser är till exempel vatten, mineralolja, lanolin, vegetabilisk eller naturlig olja, nanotillsatser etc.
Majoriteten av smörjmedel är vätskor, och de kan klassificeras efter deras ursprung i två grupper:
- Mineraloljor: Mineraloljor är smörjoljor som raffineras från råolja.
- Syntetiska oljor: Syntetiska oljor är smörjoljor som tillverkas med hjälp av föreningar som är artificiellt modifierade eller syntetiserade från modifierad petroleum.
Smörjfett är ett fast eller halvfast smörjmedel som består av ett flytande smörjmedel, som förtjockas genom att dispergera förtjockningsmedel i det. För att producera smörjfett används smörjoljor som basoljor och är huvudingrediensen. Smörjfettet innehåller ca 70 % till 80 % smörjolja.
Penetrerande smörjmedel och Torra smörjmedel är ytterligare typer, som används mest för nischapplikationer.
Litteratur / Referenser
- László Vanyorek, Dávid Kiss, Ádám Prekob, Béla Fiser, Attila Potyka, Géza Németh, László Kuzsela, Dirk Drees, Attila Trohák, Béla Viskolcz (2019): Application of nitrogen doped bamboo-like carbon nanotube for development of electrically conductive lubricants. Journal of Materials Research and Technology, Volume 8, Issue 3, 2019. 3244-3250.
- Reddy, Chenga; Arumugam, S.; Venkatakrishnan, Santhanam (2019): RSM and Crow Search Algorithm-Based Optimization of Ultrasonicated Transesterification Process Parameters on Synthesis of Polyol Ester-Based Biolubricant. Arabian Journal for Science and Engineering 44, 2019.
- Zakani, Behzad; Entezami, Sohrab; Grecov, Dana; Salem, Hayder; Sedaghat, Ahmad (2022): Effect of ultrasonication on lubrication performance of cellulose nano-crystalline (CNC) suspensions as green lubricants. Carbohydrate Polymers 282(5), 2022.
- Mosleh, Mohsen; Atnafu, Neway; Belk, John; Nobles, Orval (2009): Modification of sheet metal forming fluids with dispersed nanoparticles for improved lubrication. Wear 267, 2009. 1220-1225.
- Sharma, Vinay, Johansson, Jens; Timmons, Richard; Prakash, Braham; Aswath, Pranesh (2018): Tribological Interaction of Plasma-Functionalized Polytetrafluoroethylene Nanoparticles with ZDDP and Ionic Liquids. Tribology Letters 66, 2018.
- Haijun Liu, Xianjun Hou, Xiaoxue Li, Hua Jiang, Zekun Tian, Mohamed Kamal Ahmed Ali (2020): Effect of Mixing Temperature, Ultrasonication Duration and Nanoparticles/Surfactant Concentration on the Dispersion Performance of Al2O3 Nanolubricants. Research Square 2020.
- Kumar D.M., Bijwe J., Ramakumar S.S. (2013): PTFE based nano-lubricants. Wear 306 (1–2), 2013. 80–88.
- Sharif M.Z., Azmi W.H., Redhwan A.A. M, Mamat R., Yusof T.M. (2017): Performance analysis of SiO2 /PAG nanolubricant in automotive air conditioning system. International Journal of Refrigeration 75, 2017. 204–216.