Smörjmedel med funktioner förbättrade av nanopartiklar
Smörjoljor kan dra stor nytta av nanotillsatser, som bidrar till att minska friktion och slitage. Det är dock avgörande att nanotillsatser såsom nanopartiklar, monolager av grafen eller nanosfärer med kärna och skal är jämnt fördelade och dispergerade som enskilda partiklar i smörjmedlet. Ultraljudsdispergering har visat sig vara en tillförlitlig och effektiv blandningsmetod som ger en homogen fördelning av nanopartiklar och förhindrar aggregering.
Hur dispergerar man nanotillsatser i smörjvätskor? – Med ultraljud!
Användning av nanotillsatser i smörjmedel anses vara en av de mest effektiva metoderna för att förbättra de tribologiska egenskaperna och därmed minska friktion och slitage. En sådan tribologisk förbättring ökar energibesparingen och utsläppsminskningen avsevärt, vilket sänker miljöpåverkan.
Utmaningen med nanoförbättrade smörjmedel ligger i blandningen: Nanomaterial såsom nanopartiklar eller kristallin nanocellulosa kräver blandare med fokuserad hög skjuvverkan som dispergerar och separerar sammanflätade nanomaterial jämnt till enskilda partiklar. Ultraljudsbehandling med högeffektsonder skapar unika energitäta fält och har visat sig vara överlägsen vid bearbetning av nanomaterial. Den är därmed den etablerade metoden för nanodispergering.
Molseh et al. (2009) visade att dispersionsstabiliteten för tre olika nanopartiklar (molybdendisulfid (MoS2), volframdisulfid (WS2) och hexagonal bornitrid (hBN)) i CIMFLO 20 var bättre med ultraljudsbehandling än med mekanisk skakning och omrörning. Eftersom ultraljudskavitation skapar unika energitäta förhållanden överträffar ultraljudsbehandling med sonder konventionella dispergeringstekniker i fråga om verkan och effektivitet.
Nanopartiklars egenskaper såsom storlek, form och koncentration påverkar deras tribologiska egenskaper. Även om den ideala nanostorleken varierar beroende på materialet uppvisar de flesta nanopartiklar sin högsta funktionalitet i intervallet tio till hundra nanometer. Den ideala koncentrationen av nanotillsatser i smörjolja ligger oftast mellan 0,1–5,0% .
Oxidnanopartiklar såsom Al2O3, CuO eller ZnO används i stor utsträckning som nanopartiklar som förbättrar smörjmedlens tribologiska prestanda. Andra tillsatser omfattar askfria tillsatser, jonvätskor, boratestrar, oorganiska nanomaterial och kolbaserade nanostrukturer såsom kolnanorör (CNTs), grafit och grafen. Specifika tillsatser används för att förbättra specifika egenskaper hos smörjoljor. Smörjmedel som förebygger slitage innehåller exempelvis högtryckstillsatser såsom molybdendisulfid, grafit, svavlade olefiner och dialkylditiokarbamatkomplex eller slitageskyddande tillsatser såsom triarylfosfater och zinkdialkylditiofosfat.
Ultraljudshomogenisatorer av sondtyp är tillförlitliga blandare och används för formulering av högpresterande smörjmedel. Ultraljudsbehandling är känd som överlägsen vid framställning av suspensioner med partiklar i nanostorlek och är mycket effektiv för industriell tillverkning av smörjoljor.
Läs mer om ultraljudsdispergerare för tillverkning av nanosmörjmedel!
- förbättrad tribologisk prestanda
- jämn inblandning av nanotillsatser
- smörjmedel baserade på vegetabilisk olja
- framställning av tribofilm
- vätskor för plåtformning
- nanovätskor för förbättrad kyleffekt
- jonvätskor i vatten- eller oljebaserade smörjmedel
- vätskor för driftning
Ultraljudsdispergering av aluminiumoxid (Al2O3) ger en betydande minskning av partikelstorleken och en jämn dispersion.
Tillverkning av smörjmedel med nanotillsatser
För produktion av nanoförstärkta smörjoljor är lämpliga nanomaterial och en kraftfull, effektiv dispergeringsteknik avgörande. Utan tillförlitlig och långsiktigt stabil nanodispersion går det inte att tillverka ett högpresterande smörjmedel.
Blandning och dispergering med ultraljud är en etablerad metod för produktion av högpresterande smörjmedel. Smörjmedlens basolja förstärks med tillsatser såsom nanomaterial, polymerer, korrosionsinhibitorer, antioxidanter och andra fina aggregat. Ultraljudets skjuvkrafter är mycket effektiva för att åstadkomma en mycket fin partikelstorleksfördelning. Ultraljudskrafter (sonomekaniska krafter) kan mala även primärpartiklar och används för att funktionalisera partiklar, så att de resulterande nanopartiklarna får överlägsna egenskaper (t.ex. ytmodifiering, nanopartiklar med kärna och skal, dopade nanopartiklar).
Ultraljudsbaserade högskjuvningsblandare kan i hög grad bidra till effektiv tillverkning av högpresterande smörjmedel!
Oljeblandning med zinkdialkylditiofosfat (ZDDP) och ytmodifierade PTFE-nanopartiklar (PHGM) efter ultraljudsdispergering.
(Studie och bild: Sharma et al., 2017)
Nya nanotillsatser i smörjoljor
Nya tillsatser i nanostorlek utvecklas för att ytterligare förbättra smörjoljors och smörjfetters funktioner och prestanda. Till exempel undersöks och testas nanokristaller av cellulosa (CNC) för formulering av miljövänliga smörjmedel. Zakani et al. (2022) visade att ultraljudsbehandlade CNC-smörjmedel – jämfört med smörjande suspensioner som inte ultraljudsbehandlats – kunde minska COF (friktionskoefficienten) och slitaget med nästan 25 respektive 30%. Resultaten från denna studie tyder på att ultraljudsbehandling avsevärt kan förbättra smörjförmågan hos vattenbaserade CNC-suspensioner.
Högpresterande ultraljudsdispergerare för tillverkning av smörjmedel
När nanotillsatser används i industriella tillverkningsprocesser, såsom produktion av smörjoljor, är det avgörande att torra pulver (dvs. nanomaterial) blandas homogent i en vätskefas (smörjolja). Dispergering av nanopartiklar kräver en tillförlitlig och effektiv blandningsteknik som tillför tillräckligt med energi för att bryta upp agglomerat och därigenom frigöra egenskaperna hos partiklar i nanoskala. Ultraljudsapparater är välkända som kraftfulla och tillförlitliga dispergerare och används därför för att deagglomerera och homogent fördela olika material såsom aluminiumoxid, nanorör, grafen, mineraler och många andra material i en vätskefas såsom mineraloljor, syntetiska oljor eller vegetabiliska oljor. Hielscher Ultrasonics konstruerar, tillverkar och distribuerar högpresterande ultraljudsdispergerare för alla typer av homogeniserings- och deagglomereringstillämpningar.
Kontakta oss nu för att få veta mer om ultraljudsdispergering av nanotillsatser i smörjmedel!
Tabellen nedan ger en uppfattning om den ungefärliga bearbetningskapaciteten hos våra ultraljudsapparater:
| Satsvolym | Flödeshastighet | Rekommenderade apparater |
|---|---|---|
| 1 till 500mL | 10 till 200mL/min | UP100H |
| 10 till 2000mL | 20 till 400mL/min | UP200Ht, UP400St |
| 0,1 till 20L | 0,2 till 4L/min | UIP2000hdT |
| 10 till 100L | 2 till 10L/min | UIP4000hdT |
| 15 till 150L | 3 till 15L/min | UIP6000hdT |
| ej tillämpligt | 10 till 100L/min | UIP16000 |
| ej tillämpligt | högre | kluster av UIP16000 |
Kontakta oss! / Fråga oss!
Värt att veta
Vad är smörjmedel?
Smörjmedel eller smörjoljor används främst för att minska friktion och slitage till följd av mekanisk kontakt samt värme. Beroende på användning och sammansättning delas smörjmedel in i motoroljor, transmissionsvätskor, hydraulvätskor, växellådsoljor och industriella smörjmedel.
Därför används smörjmedel i stor utsträckning i såväl motorfordon som industrimaskiner. För att ge god smörjning innehåller smörjoljor vanligtvis 90% basolja (mestadels petroleumfraktioner, dvs. mineraloljor) och mindre än 10% tillsatser. När mineraloljor undviks kan vegetabiliska oljor eller syntetiska vätskor såsom hydrerade polyolefiner, estrar, silikoner, fluorkolväten och många andra användas som alternativa basoljor. Smörjmedel används främst för att minska friktion och slitage till följd av mekanisk kontakt samt för att minska friktionsvärme och energiförluster. Därför används smörjmedel i stor utsträckning i såväl motorfordon som industrimaskiner.
Antioxidativa ämnen såsom aminbaserade och fenoliska primära antioxidanter, naturliga syror, peroxidnedbrytare och pyraziner förlänger smörjmedlens livslängd genom att öka oxidationsbeständigheten. Därigenom skyddas basoljan mot värmenedbrytning eftersom den termooxidativa nedbrytningen minskar och fördröjs.
Typer av smörjmedel
Flytande smörjmedel: Flytande smörjmedel baseras i allmänhet på en typ av basolja. Till denna basolja tillsätts ofta andra ämnen för att förbättra funktionalitet och prestanda. Typiska tillsatser omfattar exempelvis vatten, mineralolja, lanolin, vegetabilisk eller naturlig olja, nanotillsatser osv.
De flesta smörjmedel är flytande och kan delas in i två grupper efter sitt ursprung:
- Mineraloljor: Mineraloljor är smörjoljor som raffineras ur råolja.
- Syntetiska oljor: Syntetiska oljor är smörjoljor som tillverkas med hjälp av föreningar som modifieras artificiellt eller syntetiseras från modifierad petroleum.
Smörjfett är ett fast eller halvfast smörjmedel som består av ett flytande smörjmedel som förtjockas genom att förtjockningsmedel dispergeras i det. Vid tillverkning av smörjfett används smörjoljor som basoljor och utgör huvudingrediensen. Smörjfett innehåller cirka 70% till 80% smörjolja.
Penetrerande smörjmedel och torra smörjmedel är ytterligare typer som främst används för nischade tillämpningar.
Biosmörjmedel avser främst basvätskan eller den övergripande miljöprofilen och innebär inte nödvändigtvis att varje enskild tillsats är biobaserad. Biosmörjmedel baseras vanligen på vegetabiliska oljor, syntetiska estrar, växtbaserade oljor eller andra förnybara/biologiskt nedbrytbara basmaterial. Liksom konventionella smörjmedel behöver de dock ofta fortfarande funktionella tillsatser för att förbättra slitageskydd, oxidationsstabilitet, korrosionsskydd, viskositetsegenskaper och lastbärande förmåga. Detta innebär att biosmörjmedel definieras brett utifrån förnybart ursprung, biologisk nedbrytbarhet, låg toxicitet och miljöprestanda snarare än genom ett krav på att varje tillsats ska vara biologisk.
Läs mer om ultraljudsbehandling för formulering av biosmörjmedel!
Litteratur / Referenser
- László Vanyorek, Dávid Kiss, Ádám Prekob, Béla Fiser, Attila Potyka, Géza Németh, László Kuzsela, Dirk Drees, Attila Trohák, Béla Viskolcz (2019): Application of nitrogen doped bamboo-like carbon nanotube for development of electrically conductive lubricants. Journal of Materials Research and Technology, Volume 8, Issue 3, 2019. 3244-3250.
- Reddy, Chenga; Arumugam, S.; Venkatakrishnan, Santhanam (2019): RSM and Crow Search Algorithm-Based Optimization of Ultrasonicated Transesterification Process Parameters on Synthesis of Polyol Ester-Based Biolubricant. Arabian Journal for Science and Engineering 44, 2019.
- Zakani, Behzad; Entezami, Sohrab; Grecov, Dana; Salem, Hayder; Sedaghat, Ahmad (2022): Effect of ultrasonication on lubrication performance of cellulose nano-crystalline (CNC) suspensions as green lubricants. Carbohydrate Polymers 282(5), 2022.
- Mosleh, Mohsen; Atnafu, Neway; Belk, John; Nobles, Orval (2009): Modification of sheet metal forming fluids with dispersed nanoparticles for improved lubrication. Wear 267, 2009. 1220-1225.
- Sharma, Vinay, Johansson, Jens; Timmons, Richard; Prakash, Braham; Aswath, Pranesh (2018): Tribological Interaction of Plasma-Functionalized Polytetrafluoroethylene Nanoparticles with ZDDP and Ionic Liquids. Tribology Letters 66, 2018.
- Haijun Liu, Xianjun Hou, Xiaoxue Li, Hua Jiang, Zekun Tian, Mohamed Kamal Ahmed Ali (2020): Effect of Mixing Temperature, Ultrasonication Duration and Nanoparticles/Surfactant Concentration on the Dispersion Performance of Al2O3 Nanolubricants. Research Square 2020.
- Kumar D.M., Bijwe J., Ramakumar S.S. (2013): PTFE based nano-lubricants. Wear 306 (1–2), 2013. 80–88.
- Sharif M.Z., Azmi W.H., Redhwan A.A. M, Mamat R., Yusof T.M. (2017): Performance analysis of SiO2 /PAG nanolubricant in automotive air conditioning system. International Journal of Refrigeration 75, 2017. 204–216.
Hielscher Ultrasonics tillverkar högpresterande ultraljudshomogenisatorer från laboratorieskala till industriell skala.




